Skammen

Idag bestämde sig Miki för att väcka mig med onödigt hög musik (som vanligt alltså). Det vad bara det att den här gången kände jag ingen ilska, jag kände skam. Låten hon satte på var nog den sämsta jag någonsin hört.

Låt mig säga såhär, jag lyssnar hellre på dansband, jag lyssnar hellre på hennes danska. Jag kan inte riktigt kategorisera vad det var för musik hon spelade, må hon aldrig spela det igen.

Jag låg och hoppades på att grannarna inte var hemma, så att de inte kunde höra oljudet från vår lägenhet. Om dom var hemma, kommer vi aldrig mer bli bjudna på grannfest, det är en sak som är säker.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0